skrev detta inlägg snabbt, så det är väl lite rörigt. aja.
fan vad det kryper i hela kroppen. vet inte hur jag ska bli av med känslan. har reda hetsätit och spytt idag och jag orkar verkligen inte göra det igen även om suget finns. det är en skön ångestdämpning att trycka i sig sött, men desto
jobbigare att spy. men när man väl fått ut allt infinner sig någon slags tillfredsställelse. som att man just klarat en stor utmaning. man har vunnit ett race. yes, jag fick ut det mesta. men sen...samma ångest. och en stor trötthet och tomhet.
har slutat dricka vin när jag har ångest. det spårade ur med det i några veckor denna sommar. usch för att sitta och bli full i sin ensamhet. skönt att jag kunde bryta det mönstret! men faaaaan vad ska man göra med sig själv när man inte får fly. att äta och spy en gång om dagen räcker inte på långa vägar. hur ska man orka? räknar midnuterna till midnatt. wow, jag har klarat en dag till! men fan det kommer en imorgon också...
jaha, jag blir lite smalare dag för dag. och? mår jag bättre? nja. det är aldrig tillräckligt. och tjockis-känslan är något som egentligen inte har med mitt utseende/storlek att göra. den är betydligt mer fundamental än så. den är där och jag får inte bort den. JAG ORKAR INTE TÄNKA PÅ MAT, KALORIER & VIKT HELA TIDEN! JAG ORKAR INTE KÄNA MIG TJOCK OAVSETT VIKT! men framförallt orkar jag inte kämpa åt friskhet heller. det här är min värld. min flykt. mitt sätt att kontrollera kaoset inom mig. detta är min mening-med-livet. mitt sätt att skjuta upp det "riktiga" livet.
och även om jag skulle summera fördelarna och nackdelara & inse att det inte väger upp, så skulle jag ändå inte orka gå igenom en ätstörningsbehandling igen. orkar inte möta den ångesten och viktfobin för att evetuellt inse att det inte var värt det. att jag kämpat i onödan. att jag är för naken och längtar tillbaka.
kedjeröker och planerar svältschema & hetsätningsinköp. det är i stort sett vad jag gör. thats what i do man. thats all. FUCKING BANALT.
Jag blir tjockare dag för dag, men det kan ju vara kul det med... ^^ not
Vad kul att du trivs så bra på jobbet!! Jag skäms att jag inte hörde av mig igår, men imorn kanske vi kan träffas om du vill? För jag ska till scä imorn på förmiddagen. Igår var jag bara i sthlm för att hämta lite saker och jag mådde uruselt, är lite mer positiv idag. KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM
Det är faran med ÄS, att man inte vill därifrån. Tänker inte ställa de där frågorna om det är värt det osv. Och jag förstår känslan, att man har någon trygghet när man har ÄS. Men kämpa, en dag kommer det bli värt det. Kramar
