it hurts man

hur överleva en av de värsta ångest och depressions-svackorna jag haft utan att hamna på låst avdelning? efter en oändligt lång dag på mottagningen blev slutliga kommentaren att jag borde vara på sjukhus. men jag vill inte. belai på beroendemottagningen förstod mig, kerstin kasnke förstod mig -är inte riktigt säker. jag berättade ett ut av skälen till att jag inte vill dit. men det finns fler skäl; till exempel vill jag inte oroa mamma. min mamma skulle inte ta det på rätt sätt. dessutom skulle hennes alkoholmissbruk eskalera. det skulle vara förödande för både henne och pappa. hon är inne i en fas då drickandet trappats upp, nu FÅR det inte bli värre. det har jag sagt till henne även om hon inte lyssnar.

i alla fall: efter att jag väntat två timmar på beroendemottagningenför att psykmottagningen skulle ringa tillbaka till beroende fick jag varken akut läkartid eller nån lösning. kände mig otrygg och övergiven. kerstin ringde när jag var på väg hem. jag grät och kände mig rådlös. kerstin var nog en aning rådlös hon med. efter ett samtal som inte gav så mkt mer än att jag var hysterisk avslutade kerstin med orden: lova att du inte ger upp (knarkar ner mig). men fan jag kunde inte lova. jag ville inte ljuga.

ringde tillbaka fem min. senare och sa förlåt för att jag var "elak". ja, jag använde det ordet. menade väl mest att jag varit hysterisk och omöjlig. och att jag inte kunde lova men försöka kämpa.

hon sa även att jag skulle ringa noateamet om det blev svårt. pratade nyss med samme man som igår på noateamet. han heter björn och är snäll. nu är det bara nån timme kvar av den här jävla dagen sen blir det mängder med propavan,theralen och atarax. för om jag inte för sova i natt blir jag tokig.

gråter hela tiden. livet gör så jävla ont.



00: 16

ångesten hart minskat lite. men kan inte sluta gråta. satte på musik men klarade inte av hur melankolin fullständigt tog över. satte på teven men allt ger mig obehag. det handlar om våldtäckter och våld. om den ytliga världen. om det mörka och tragiska. och det glättiga, vilket nästan stör mig lika mycket.

helena ringde. hon ville ha med mig på karaokekväll imorgon. det kommer inte funka. men jag skulle vilja ha lite kul. önskar att det här släpper snart. isolerar mig mer än vanligt.

FAN VAD JAG KLAGAR, MAN BLIR JU LITE TRÖTT PÅ SIG SJÄLV.

äh.





Kommentarer
Postat av: Linda

Usch e så jobbigt att höra att du har det så jvla tufft, lider med dig och hoppas att du har nån som ger dig en kram irl

kram

2010-10-14 @ 22:02:08
URL: http://frokenlejon.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0