finnsdetenplatsformig

                  

FAN JAG ORKAR INTE MER! panikångest i stort sett dygnet runt. vad är det som händer? hur kommer det att jag så totalt tappar fotfästet helt plötsligt?! jag trodde att när jag väl började gråta (har inte kunnat gråta på många många månader) så skulle allting bli lite lättare. lite lugnare. men det är tydligen tvärt om. panikgråt bladas med panikångest. panikattacker när jag är i affären får att köpa cigg.

varit hos kerstin igår och adhd-psykologen idag. kerstin är snäll men det så klart svårt att hjälpa någon som inte ser något hopp. "du kan ju promenera", "du kan ju spela piano", "motionera". MEN JAG PALLAR JU INTE FÖR VÄRLDEN KÄNNS SÅ TRÅNG OCH ATTACKERAR MIG. grät mig igenom adhd-utredningssamtalet. whatever.

är skräcklslagen inför simjobb på lördag. hade simjobb i måndags och det blev en otrolig fadäs. det är inte så lätt att få fason på ungarna när paniken finns i bakrunden. det värsta är nog föräldrarna som är där och kollar. känner mig så dålig. dålig dålig dålig.

dessutom ska jag även på ett dopjobb på lörd. efter simlektionerna. ska hjälpa till, servera med mera hos en mkt "fin" familj. har aldrig träffat dem, men de är bekanta till en bekant. östermamlmsfamilj som vill ha det perfekt på sitt dop och där kommer klumpiga neurotiska matilda in i bilden. hur faaaaaan ska jag klara det. jag bryter ju ihop varannan sekund...

skärp dig skärp dig, FAN SKÄRP DIG, skriks det i mitt huvud. men hur?! jag måste fokusera nu. keep it together woman!

ska fokusera på det viktigaste:
-inte ta droger
-inte kräkas
-inte hetsäta
-gå på alla möten
-gå på alla jobb
-ta mig ut ur mitt rum varje dag, även då jag inte har ngt inplanerat.

har ni något tips?! det enda som skulle hjälpa nu är fan benso.