we are all special cases

                  


många dagar sedan jag skrev! men har känt mig tom. inte hemskt ångestladdad, inte superdeppig men...frånkopplad. lite läskigt hur ingenting allt känns. hur går man vidare med det? var hos kerstin igår, hon tycker att jag är duktig som inte tar benso eller hetsäter & spyr lika mkt. hetsäter inte alls faktiskt. överätit ngra få gånger i november och har spytt kanske tre gånger. men förklarar även för henne att det inte är bra med maten, äter för lite, har ångest över mat och vikt. det tycker hon självklart inte är så bra, men menar att det främsta är ju att jag inte hetsäter. min infantila hjärna tar det lite som att hon tycker att jag har så mkt att ta på, så det gör inget att jag svälter. så menar hon nog inte. men det känns lite så...känsla förnuft känsla förnuft. gaaah, vad är vad?

jobbat som simlärare tre dagar i rad. känns bra. fick beröm av två föräldrar idag. sånt värmer alltid. passat en hund några dagar. det har varit mysigt. men de hämtade henne idag. har lite gosabstinens men är även lite skönt att slippa ansvaret det innebar.

så har vi det här med sömnen... well, klockan är snart halv fyra på morgonen och är för orolig för att somna. inte någon stark ångest, men kroppen är uppstressad (för lite mat, för mkt koffein?) och hjärnan kokar över av tankar. orkar inte skriva om det just nu, men det handlar om framtidsångest, självhat och flashbacks.

03:42
fan om jag bara fick äta skulle jag säkert kunna sova. jag är dum i huvudet.


Kommentarer
Postat av: Hel

söttofflan, du är inte alls dum i huvudet. du är duktig på alla sätt och vis.

2010-11-28 @ 22:07:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0